Grafisk Ordlista

En sammanställning av flera vanliga grafiskt relaterade ord och uttryck. Tryckord & tryckeri-termer, branschord, fackuttryck & programvaror inom grafisk produktion mm.

Bokstaven A

  • Acrobat Reader – Program som behövs för att kunna läsa PDF-filer. Kan hämtas hem kostnadsfritt från Adobe Acrobats hemsida. www.adobe.com.
  • Acrobat Distiller – Program för att skapa pdf-filer från en postscriptfil.
  • Additiv färgblandning – Färgsystem då ljus i färgerna blått, grönt och rött (RGB) blandas Motsatsen är subtraktiv färgblandning.
  • Akromatisk repro
    Färgmängden minskas, i en digital bild, och ersätts med motsvarande mängd svart.
  • ALG 02 – Allmänna leveransvillkor för Grafiska presentationer, standardavtal.
  • Anfang – Extra stor bokstav i början av stycke eller text.
  • Arkivbeständighet – Ett mått på livslängd och hållbarhet hos ett papper.
  • Arkoffset – En tryckmetod för att trycka ark.
  • Arkpress – Tryckpress konstruerad för att trycka lösa ark.
  • A-serien är ett standardformat för papper som anges i bredd x höjd.
    • AO 841 x 1189 mm
    • A1 594 x 841 mm
    • A2 420 x 594 mm
    • A3 297 x 420 mm
    • A4 210 x 297 mm
    • A5 148 x 210 mm
    • A6 105 x 148 mm
    • A7 74 x 105 mm
    • A8 52 x 74 mm
    • A9 37 x 52 mm
    • A10 26 x 37 mm

Bokstaven B

  • Bestruket papper – Papper med ytskikt för att förbättra slitstarkheten och tryckbarhet.
  • Bigning – ”Knäcker” fibrer i pappret på högre gramvikter. Underlättar falsning.
  • Bildbehandling – Att skapa, bearbeta, förändra eller retuschera bilder i datorn.
  • Bildoriginal
    Vid grafisk produktion/trycksaker används olika sorters bildoriginal: påsikts-original (papperskopior), dia/negativ (genomsiktsoriginal) och illustrationer (streckbild et c).
  • Bildupplösning – Informationstätheten i en digital bild, mäts i dpi (dots per inch), punkter per tum.
  • Bindning – När flera ark ska sättas ihop till en trycksak. Exempelvis limbindning eller klammerhäftning.
  • Blanks – Förtryckta ark, till exempel brevpapper med förtryckt logotyp och brevfot, där man i efterhand kan trycka till mer bild och text.
  • Broschyr – Ett antal vikta blad lagda tillsammans och sammanhäftade.
  • Bulk – tjockleken eller volymen på pappret.

Bokstaven C

  • C-serien – Standardformat för kuvert. De vanligaste varianterna:
    • C4 229 x 324 mm
    • C5 162 x 229 mm
    • C6 114 x 162 mm
    • C7 81 x 114 mm
  • CMYK – Den grafiska industrins beteckning på färgskalan. Bokstäverna står för Cyan (blå), Magenta (röd), Yellow (gul) och Key color (svart).
  • CTP – Computer to Plate , en nyare teknik där mellansteget med film vid plåtframställning förbigås. Istället sänds digital information direkt till plåten.
  • Cyan – Blå färg som ingår i Europaskalan.

Bokstaven D

  • Dekorfärg – Färdigblandad tryckfärg i speciella kulörer (PMS.er). Ofta komplement till svart.
  • Densitet – Ett materials förmåga att absorbera ljus, tex tonomfånget.
  • Digitaltryck – Tryckmetod som sker helt digitalt, informationen trycks direkt från datorn.
  • Djupsvart – När man kompletterar svart färg med ytterligare färg/färger för att uppnå en mörkare och djupare svart kulör.
  • DPI – Dots per inch, anger utskriftsupplösningen på bland annat skrivare. Ju högre Dpi, ju klarare bild och fler färger.
  • DTP – Desktop Publishing, trycksaksproduktion som med hjälp av datorer framställer digitala original.
  • Dubbelsidigt papper – Ett papper där båda sidor har samma ytegenskaper till skillnad från enkelsidigt papper.
  • Dummy – Prov som visar den tilltänkta trycksakens form, papperskvalitet och omfång.
  • Duplexbild – Bild i tvåfärgstryck, ofta svart och en dekorfärg. Finns även Triplex (svart och två dekorfärger) samt Quadroplex (svart och tre dekorfärger).

Bokstaven E

  • Editerbar – Möjlig att förändra.
  • Efterbehandling – Arbetet med trycksaken tills den är helt färdig. Exempel är arkning, inplastning, falsning och bindning.
  • Enkelsidigt papper – Ett papper som har olika ytegenskaper på fram- och baksida, exempelvis vykort (bestruken motivsida och obestruken sida att skriva på).
  • EPS – Encapsulated Postscript, ett vanligt förekommande filformat för digitala bilder.
  • Europaskalan – Normer för hur CMYK-färgerna ska användas vid fyrfärgstryck.

Bokstaven F

  • Fadensiegel-bindning – En metod där både limbindning och trådbindning används.
  • Falska uppslag – Ett uppslag mellan två sidor i en trycksak som inte består av ett helt ark, ett så kallat äkta uppslag, utan utgörs av sidor av två olika ark. Falska uppslag försvårar att bilder placeras tvärs över uppslaget.
  • Falsmärken – Speciella märken som anger var tryckarket skall falsas.
  • Falsning – Metod för att vika pappersarken i trycksaker.
  • Fiberriktning – Beskriver den riktning längs vilken majoriteten av fibrerna i papperet ligger. Samma riktning som papperet har producerats i.
  • Flyer – Liten broschyr eller blad med tilläggsinformation (erbjudande).
  • Flöda om – När radfallet i ett dokument förändras, till exempel vid byte av font.
  • Folder – En typ av trycksak som består av ett ark som har vikts ett antal gånger.
  • Font – Teckensnittsuppsättning av en viss typ.
  • FTP – File Transfer Protocol, filöverföring på Internet.
  • Format – Storlek eller rymd på en trycksak.
  • Fripassagerare – Trycksak eller övrig bilaga som följer med i ett utskick.
  • Frilägga – Framhäva ett objekt genom att ta bort bakgrunden. Kan även kallas vinjettera.
  • Fyrfärgsseparation – Färger måste delas/anpassas innan de trycks, därför delas de in i de fyra olika färgerna CMYK.
  • Färgrymd – En tredimensionell skala av färger som matematiskt räknar ut färger som går att visa eller skriva ut.
  • Färgstick – En oönskad färgton tar överhanden i en bild (t ex cyanstick, magentastick et c).
  • Fönsterkuvert – Kuvert med genomskinligt fönster för adress.

Bokstaven G

  • Gemener – Små bokstäver. Motsatsen till versaler.
  • Genomsikts-original – Ett transparent original (genomlysbart negativ & dia m fl).
  • GIF – Vanligt förekommande format på bilder, främst på Internet.
  • Glättning – Behandling av papper som ger en glansig eller matt slät yta. Ger högre bildkvalitet.
  • Grotesk – Jämntjock teckenstil, utan klackar.
  • G-serien – Standardformat för papper som bygger på samma principer som A4-serien. ( Används ofta i statliga utgåvor).

Bokstaven H

  • Halvtonsbild – En bild som innehåller olika toner av grått.
  • Heloriginal – Original färdigt att använda som det är.
  • Hexachrome – Förutom de fyra CMYK-färgerna adderar man två extra färger (hexa=6) för att uppnå ett större tonomfång. Det är en variant av sk. HiFi färgseparation.
  • Horunge – Skönhetsfel, när tex. en ensam rad hamnat överst på en sida.
  • Huvud – Översta delen av en sida eller trycksak.
  • Hålning – För att kunna sätt in trycksaken i pärmar. Den hålning som passar i svenska pärmar kallas triohålning (ej internationell standard).
  • Högupplöst bild – Bild med tillräckligt hög upplösning för det valda trycket. Tex. 300 dpi för färgbilder, 600 dpi för streckbilder.

Bokstaven I

  • ICC-profil – En standard för att beskriva kulöregenskaper på exempelvis skrivare, scanner, skärmar. Skapad av ICC, International Color Consortium. Läs gärna deras “introduktion till ICC profil” (på engelska).
  • InDesignAdobe InDesign är ett kompetent layout och sidombrytningsprogram från Adobe. QuarkXPress är närmaste konkurrent.
  • Ingress – Inledning till artikel.
  • Inlaga – Innehållet innanför pärmarna i exempelvis broschyr eller tidning.
  • Intag – Inställningar och förberedelser som görs i en tryckpress innan trycket blir godkänt.
  • Inplastning – När broschyr eller liknande information är omgiven av ett plastat omslag.

Bokstaven J

  • JPEG – Komprimerad grafikfil, även kallat jpg. Samma i alla datorplattformer.

Bokstaven K

  • Kalibrera – Att ställa in och justera en process så att den stämmer mot givna riktmärken.
  • Kapitäler – Versaler som höjdmässigt är lika stora som gemener.
  • Kartong – Papper med ytvikt över 170 g/m2.
  • Klaff – Förslutningsflik på kuvert.
  • Korrektur – Text som ska granskas med avsikt att upptäcka fel eller misstag.
  • Kursiv – Text som lutar, oftast åt höger.
  • Kuvert – Ett brevs omfång.
  • Kuvertering – Maskinell hantering för att placera det tryckta innehållet i tillhörande kuvert.

Bokstaven L

  • Lackering – Ytbehandling av papper efter tryck för att få en blank yta. Heltäckande eller partiellt.
  • Laminering – Beläggning av ett plastbaserat ytskikt, finns i både blankt och matt utförande.
  • Layout – Placeringen av text och bilder i alla former av publikation.
  • Led – Fiberriktningen i papper. Viktigt med tanke på slutresultatet.
  • Limbindning – Teknik för att binda in tjockare trycksaker som tex. böcker. Arken ruggas och limmas i ryggen.
  • Linder – Välorganiserat nytillskott på MediaGraphic
  • Logotyp – Företagsnamn skrivet med valt teckensnitt, färg eller symbol.
  • Lojalitetskort – Kundkort med förmåner och erbjudanden. Oftast gjorda i plast eller papper i standardformat.
  • Lågupplöst bild – Exempel på låg upplösning är 72 ppi. En lågupplöst bild kräver mindre lagringsutrymme än en med högre upplösning. Klarar oftast inte kraven i offset. Kan räcka till i digitaltryck.

Bokstaven M

  • Magenta – Den röda färgen i Europaskalan.
  • Manuskript – Text som ska lämnas till sättning.
  • Mailers/datamailers – Direktmarknadsföringsutskick i någon form. Här blir kuvert och trycksak integrerat.
  • MediaGraphic – Pålitlig leverantör sedan 1999.
  • Moiré – Visst vinkelmönster mellan två raster. Kan bidra till problem vid ytterligare användning av original.

Bokstaven N

  • Nappning – När tryckfärgen sliter loss pappersfibrer från papperet.
  • NCS – Natural Color System, ett färgsystem utvecklat i Skandinavien som beskriver/betecknar färger så som människor ser och uppfattar dem.
  • Noppor – Pappersfragment som färgen slitit loss från papperet, vid så kallad nappning, och som har fastnat på gummiduken eller tryckplåten, ger prickar i duken.

Bokstaven O

  • Obestruket papper – Ett papper som inte har bestrukits. De flesta obestrukna papper ytlimmas för att få en god ytstyrka. Några exempel på obestrukna papper är brev- och kopieringspapper eller papper till pocketböcker.
  • Oblat – Liten, ofta självhäftande etikett som används för att tex. försluta kuvert eller fästa svarskort.
  • OCR-läsning – Optical Character Recognition, optisk läsning av tryckta eller skrivna tecken. (Se inbetalningskort).
  • Offsettryck – Tryck med hjälp av plan plåt, Tryckplåten överför trycket till en cylinder med en gummiduk, som i sin tur pressar det över på papper.
  • Omflödning – När radfallet i ett dokument ofrivilligt förändras, tex vid byte av font.
  • Omfång – Antalet sidor i en trycksak.
  • Opacitet – Mått på en trycksaks genomskinlighet. Ju högre opacitet, desto ogenomskinligare är pappret.
  • OPI – Open Prepress Interface. Program som gör det möjligt att inom prepress arbeta med lågupplösta bilder, som sedan byts ut mot högupplösta.
  • Optiska mittpunkten – Den punkt på ett papper som av ögat uppfattas som mittpunkten. Den egentliga mittpunkten ligger ca. 10 % lägre. Används ofta vid placering av titel på en bok eller pärm.
  • Original – Ursprunglig version.

Bokstaven P

  • Pagina/Paginering – Sidnumrering i ordningsföljd.
  • Papp – Kartong över 350g/m2.
  • Papperssorter – Olika typer av papperssorter kan vara inom områdena gramvikt, storlek, yta etc.
  • PDF – Portable Dokument Format. Ett format som är plattformsoberoende. Det idag ledande formatet vid trycksaksproduktion.
  • Perforering – Bearbetning som gör det enklare att riva av en del av en trycksak.
  • Pixel – Bildelement i en dator. Antal pixlar per tum anger bildens eller skärmens upplösning.
  • Plastkort – Kund- eller lojalitetskort som kan vara präglat, ha magnetremsa etc.
  • Plåtar – Plåtar kan vara avsedda för positiv eller negativ film. Offsetplåtar är vanligtvis av aluminium.
  • PMS – Pantone Matching System. Färgblandningssystem för att ange dekorfärger, som består av nio olika färger.
  • POD – Print on Demand, helt digital framställningsmetod som möjliggör smidiga ändringar, små volymer och minskade ledtider. Traditionell lagring är ej heller nödvändig.
  • PostScript – Sidbeskrivningsprogram inom Adobe som är standard för grafiska utskrifter.
  • Preflight – Att med hjälp av speciella program gå igenom, kontrollera och justera dokument och deras beståndsdelar inför utskrift på film eller tryckplåt.
  • Prepress – Namn på den del av ett tryckeri som sköter färgseparationer, filmer, plåtar och original.
  • Prima och sekunda – Sidorna på ett tryckark. Prima är den sida som innehåller arkets första sida och sekunda den motsatta.
  • Prägling – Nedsänkta respektive upphöjda bokstäver eller tryck på papper, plastkort etc.

Bokstaven Q

  • Quality – Synonymt med MediaGraphic.

Bokstaven R

  • Raster – Bilder delas in i raster, punkter i rut- eller linjeformade mönster.
  • Rastertäthet – Ju bättre rastertäthet desto bättre bildåtergivning.
  • Responshantering –Uppföljning av tex. kampanj eller behandling av inkomna svar.
  • Retuschering – Exempelvis bildbehandling för att anpassa och förbättra bilden i tryck.
  • RGB – Röd, Grön och Blå. Additivt kulörsystem som används i exempelvis bildskärm och scannrar.
  • RIP – Raster Image Processor, dator som tolkar PostScript-koder och vidarebefordrar text och bilder inför utskrift.
  • Rippning – Utmatningen av själva filen, se RIP.
  • Rosvall – Problemlösare på MediaGraphic.
  • Rulloffsett

Bokstaven S

  • Screentryck – Tryckmetod som oftast används vid stora format eller där materialet så kräver.
  • Sekunda – Tryckarkets baksida – motsats till Prima.
  • Skärning – Man skär papperet till önskad storlek för att passa tryckpressen eller efterbehandlingsmaskinen och man skär den färdigbundna trycksaken för att få rätt format med jämna fina kanter.
  • Slutkorrektur – Absolut sista korrektur innan man ska börja trycka.
  • Smetning – Arken smetar färg på varandra. Tryckfenomen som uppstår när man har för mycket tryckfärg på tryckarket, eller då färgen inte har hunnit torka.
  • Stamsatser – Lösa blankettset med en stam i överkant som håller ihop setet.
  • Stansning – Efterbearbetning i form av skärning som används vid ex.vis tillverkning av offertmapp eller dylikt.
  • Startkostnad – Kostnad för att starta en process, exempelvis kostnaden för ett intag i en tryckpress eller en efterbehandlingsmaskin.
  • Streamer – Långsmalt liggande format. Passar till butiksexponering.
  • Stil/teckensnitt/typsnitt – Typ eller variant av tecken/bokstavsformat.
  • Svanenmärkning – System för miljövänliga produkter. Produkterna uppfyller vissa krav eller riktmärken. Tryckerier erhåller ett licensnummer för att användas tillsammans med symbolen.

Bokstaven T

  • Tabloidformat – Formatet av en halv tidningssida, exempelvis kvällstidningsformat.
  • Tabulatorpapper – Vanligtvis traktormatat papper. Används till radskrivare. Teknik på väg att fasas ut.
  • Teckensnitt/typsnitt – Bokstavsformat.
  • Thermo print – Tryck med värmeteknik inom kortproduktion.
  • Tilltryckning – När man skall trycka upp ytterligare exemplar av samma trycksak.
  • Triohålning – Den vanliga hålningen som används för svenska pärmar (ej internationell standard).
  • Tryckbarhet – Ett mått på papperets tryckduglighet.
  • Tryckort – Uppgifter om var, och ofta när, trycksaken framställts.
  • Tryckyta – Det maximala utrymmet för tryck, oftast lite mindre än faktiska storleken.
  • Typografi – Utformning av trycksak eller text.
  • Typometer – Grafisk måttsticka.

Bokstaven U

  • Upplösning – Antal pixlar i en bild, informationstäthet, kvalitet på bild etc. Mäts i ppi eller dpi.
  • Utfall – Bilder eller objekt som skall ligga ända ut i sidans kant måste göras med utfall, dvs läggas en bit utanför sidans slutformat, ca 5 mm.
  • Utjämna – Justering av avståndet mellan bokstäver i ett ord, så att det uppfattas vara jämt.
  • Utskjutning – Att placera ut sidor i trycksaken enligt ett speciellt schema till färdiga tryckmontage lika stort som tryckarken. Hur sidorna skall placeras styrs av efterbehandlingen.
  • UV-lackering – Lackering av tryckark, ger glansigt utseende. Kan ske över hela tryckarket eller partiellt.

Bokstaven V

  • Variabelt tryck – Teknik som möjliggör förändringar från tryckark till tryckark. Kallas även personifierat tryck. Möjligheten har uppkommit genom den digitala tryckmetoden.
  • Varumärke – Symbol eller tecken för ett företag, dock oftast ej själva företagsnamnet som är logotype.
  • Versaler – Stora bokstäver. Motsatsen till gemener.
  • Visitkort – Ett visitkort är vanligare för företag än för privatpersoner och det utgör en förlängd kontaktyta mot nya kunder och kontakter.
  • Wire-o – Typ av spiralbindning med plastbelagd tråd, används ofta till manualer och skrivblock som uppslagna kan ligga helt plant.

Bokstaven XYZ

  • Xerox – Xerografimetoden som uppfanns av Xerox i Usa på 60-talet. Grunden för tekniken i digitala printrar och kopiatorer
  • Ytvikt – Även kallat gramvikt. Anges i gram per m2

Bokstaven Å

Bokstaven Ä

Bokstaven Ö

  • Övertryck – Den avvikande färgblandning som uppstår när två objekt trycks ovanpå varandra.